Skula, Skorpa, Skalk
En man han tjänt Herr Lagers gård
I sommar, vinter år för år.
Säg mej, vem sörjer nu för dej?
För slit och släp under himmel grå
Han blott sitt bröd som löning får.
Säg mej, vem sörjer nu för dej?
Så kommer hastigt budet in:
"Vår herre lägrar dotra din"
Säg mej, vem sörjer nu för dej?
Och trällen nu genom dörren steg,
Han lämna plogen vid åarkerns teg.
Säg mej, vem sörjer nu för dej?
"Herr Lager hör nu mina ord,"
"min doter till din hora gjord."
"Säg mej, vem lyssnar nu till dej?"
Och Lager sa i vredesmod:
"Du värnar ej om ditt trälablod."
"Säg mej, vem lyssnar nu till dej?"
Varken öl eller vin dej ämnat,
Ej heller ägorätt
Dock Skula, Skorpa, Skalk.
Varken öl eller vin dej ämnat,
Ej heller ägorätt
Dock Skula, Skorpa, Skalk.
Träl visste ej ett ord utav
Förrns strupen hans var skuren av.
Säg mej, vem skulle värna om dej?
"Det här är nog för bot idag,"
"och dotra tar jag vid behag."
"Säg mej, vem skulle värna om dej?"
"Kom jag ska visa dej min rätt,"
"att trösta dej på valfritt sätt."
"Säg mej, vem sörjer nu för dej?"
"O tack!" Han sa med gråtmild röst
Och stötte kniven uti hans bröst.
"Säg mej, vem sörjer nu för dej?"
Varken öl eller vin dej ämnat,
Ej heller ägorätt
Dock Skula, Skorpa, Skalk.
Varken öl eller vin dej ämnat,
Ej heller ägorätt
Dock Skula, Skorpa, Skalk.
